Bullfika.
Jag bjöd hem, denna kväll, ett gäng vilsna kamrater som inte visste vart dom skulle ta vägen. Och mitt i bullbaket travade dom in i vår lilla stuga och satte sig till ro i våran nya soffa på övervåningen. Jag bjöd självklart på en bulle var och kaffe till det. Sedan spelades det "Rita och Gissa" som var mycket mer roligt än vad jag kunde minnas. Att sådana här "enkla" kvällar med sina vänner kan kännas så underbart och glatt!


Saker som inte är glädje idag är inte många. En trasig nagel och torra linser är nog det enda jag kan komma på. Men varför hänga upp sig på sådana småsaker. En liten trasig nagel är väl inget att gråta över? Men kanske är det också skönt att man bara har småsaker att gråta över. Är inte det ett litet tecken på att man mår väldigt bra. Att det inte finns något värre att sörja sig över. Så från att gråta över min trasiga nagel så glädjs jag istället över att jag sörjer den och inget annat, mycket värre.
Är inte livet underbart! Så vackert och gott!
Är inte livet underbart! Så vackert och gott!
Kommentarer
Trackback