God morgon!
Jag har inget bråttom alls just nu. Förstår inte hur jag kunde vara så snabb med frukosten. Men det är bara bra, för nu har jag massor tid till att göra en fruktsallad att ha med mig till skolan. Så då slipper jag lägga pengar på det. Igår åt jag en banan. Den var ganska mogen. Jag brukar gillar brunprickiga bananer, hellre det än dom hårda slemmiga gröna bananerna, men den här var för mogen. Den var liksom mjölig! I alla fall, det påminde mig om när jag gick i lektis/nollan/förskolan(vad man nu får kalla det...), då brukade vi ha en fruktstund någon gång under dagen. Fy vad mysigt alltså!
Sen satt jag där med den övermogna bananen och funderade en lång stund på min tid i lekis. Det roliga med att tänka tillbaka så där, är att man ibland kan komma ihåg saker som inte alls har kommit ihåg innan. Minnen som nästan är borta. Kan tänka mig att det blir så mer och mer ju äldre man blir, för jag kan inte fatta hur äldre folk kan komma ihåg så mycket från när dom bara var barn och berätta om det.
Ett minne som kom till mig var om ett inslag jag såg på bollibompa när jag var liten. Något om fattiga folk i Asien. Ni vet ett sånt som är dubbat till svenska. Där något barn tvättar tvätt, tar hand om sina små syskon och hämtar vatten med en hink på huvudet... typ så. Men i det här inslaget så pratade dom mycket om glassiärerna som ger dom vatten och så. Bara det att när jag var liten, så visste jag inte vad glassiärer var. Så jag trodde att det var glass på bergen som barnen kunde hämta när helst dom ville. Jag minns liksom hur jag var avundsjuk och kunde gå och önska mig att jag också bodde någonstans i Asien sen. Jag minns att jag gick och reflekterade över det länge. Jag funderade på hur det kunde funka med glass på ett berg, "det borde väl smälta?".
Det var i alla fall kul att minnas det här. För efter att jag hade sett det där inslaget och gått och funderat ett lång tid så måste det bara runnit ut i sanden och jag inte har tänkt på det förrän nu! Så när minnet kom så tänkte jag "JUST DET! Så är det ju!" tills jag kom till verkligheten med ett "vuxet" förnuft och insåg att så kan det inte alls vara. Åh, tänk när man var barn! Vilken fantasi man hade då!
Nu måste jag skynda i alla fall... Så himla typiskt! Haha ;D
Sen satt jag där med den övermogna bananen och funderade en lång stund på min tid i lekis. Det roliga med att tänka tillbaka så där, är att man ibland kan komma ihåg saker som inte alls har kommit ihåg innan. Minnen som nästan är borta. Kan tänka mig att det blir så mer och mer ju äldre man blir, för jag kan inte fatta hur äldre folk kan komma ihåg så mycket från när dom bara var barn och berätta om det.
Ett minne som kom till mig var om ett inslag jag såg på bollibompa när jag var liten. Något om fattiga folk i Asien. Ni vet ett sånt som är dubbat till svenska. Där något barn tvättar tvätt, tar hand om sina små syskon och hämtar vatten med en hink på huvudet... typ så. Men i det här inslaget så pratade dom mycket om glassiärerna som ger dom vatten och så. Bara det att när jag var liten, så visste jag inte vad glassiärer var. Så jag trodde att det var glass på bergen som barnen kunde hämta när helst dom ville. Jag minns liksom hur jag var avundsjuk och kunde gå och önska mig att jag också bodde någonstans i Asien sen. Jag minns att jag gick och reflekterade över det länge. Jag funderade på hur det kunde funka med glass på ett berg, "det borde väl smälta?".
Det var i alla fall kul att minnas det här. För efter att jag hade sett det där inslaget och gått och funderat ett lång tid så måste det bara runnit ut i sanden och jag inte har tänkt på det förrän nu! Så när minnet kom så tänkte jag "JUST DET! Så är det ju!" tills jag kom till verkligheten med ett "vuxet" förnuft och insåg att så kan det inte alls vara. Åh, tänk när man var barn! Vilken fantasi man hade då!
Nu måste jag skynda i alla fall... Så himla typiskt! Haha ;D
Kommentarer
Trackback
